Hejsan morsan, hejsan stabben!
Här e' brev från älsklingsgrabben.
Vi har kul på kolonien,
vi bor tjugeåtta gangstergrabbar i en
stor barack med massa sängar.
Kan ni skicka mera pengar.
För det vore en god gärning,
jag har spelat bort vart enda dugg på tärning.
Här e roligt vill jag lova
fast än lite svårt att sova.
Killen som har sängen över mej
han vaknar inte han när han behöver, nej!
Jag har tappat två framtänder
för jag skulle gå på händer
när vi lattjade charader,
så när morsan nu får se mej får hon spader.
Uti skogen finns baciller
men min kompis han har piller
som han köpt utav en ful typ
och om man äter dom blir man en jättekul typ.
Föreståndar'n han har farit,
han blir aldrig va han varit
för polisen kom och tog hand
om honom för en vecka när vi lekte skogsbrand.
Uti skogen finns det rådjur.
I baracken finns det smådjur,
och min bäste kompis Tage
han har en liten fick-kniv inuti sin mage.
Honom ska dom operera.
Ja, nu vet ja inge' mera.
Kram och kyss och hjärtligt tack sen
men nu ska vi ut och bränna grannbaracken
Cornelis Vreeswijk (1931-1987) était un auteur-compositeur-interprète, poète et acteur néerlandais naturalisé suédois. Né à IJmuiden, il a émigré en Suède avec sa famille à l'âge de douze ans. Après une formation en travail social, il a cultivé sa passion pour la musique, se produisant lors d'événements étudiants. Son humour unique et son engagement social ont fait de lui un artiste apprécié par les générations. Vreeswijk est considéré comme l'un des auteurs-compositeurs-interprètes les plus influents de Suède, avec une discographie diversifiée allant du folk au cabaret. Parmi ses chansons les plus connues figurent "De Zwarte Dood", "Ik ben een Hollander" et "Svenska flickor".